Koldioxidbudget för Jönköpings län

Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för länet. Budgeten visar hur mycket utsläppen behöver minska varje år för att länet ska uppfylla sin del av Parisavtalet.

För att nå Parisavtalet krävs att utsläppen i Jönköpings län minskar avsevärt från dagens nivåer. Fortsätter vi som bor och verkar inom Jönköpings län med utsläppen i samma takt som idag, har vi förbrukat vår totala koldioxidbudget inom sju år. För att koldioxidbudgeten ska räcka till 2045, behövs den årlig minskningstakten öka till 13,2 procent årligen med start 2023. Det är en betydande minskning jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.

Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå. Tillsammans med Klimatsekretariatet visualiseras budgeten i verktyget Climate Visualizer.

Verktyget kan användas av kommuner och företag i prioriteringar och i beslut för att minska klimatpåverkan.

Diagrammet visar historiska utsläpp (2022 är preliminära värden), den hittills förbrukade budgeten samt återstående budget. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp fram till 2045. Den vänstra Y-axeln visar utsläpp som procent av 2022. Den högra y-axeln visar utsläppen i ton.
Diagrammet visar historiska utsläpp (2022 är preliminära värden), den hittills förbrukade budgeten samt återstående budget. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp fram till 2045. Den vänstra Y-axeln visar utsläpp som procent av 2022. Den högra y-axeln visar utsläppen i ton.

Använd koldioxidbudgeten för Jönköpings län

Vi arbetar med koldioxidbudgeten

Jönköpings läns koldioxidbudget lanserades i mars 2023. I januari 2024 samlades ett femtiotal representanter från offentlig sektor, näringsliv och organisationer för att verka fram åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid i Jönköpings län. Under workshopen identifierades åtgärder, ansvariga aktörer och områden vi kan samverka mer om.

Dokument: resultat från workshop om koldioxidbudget (2024)

Frågor och svar om koldioxidbudgeten

Konsekvenserna av den pågående och accelererande uppvärmningen blir allt tydligare i form av skyfall, torka och översvämningar på allt fler platser runt om i världen.

Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den ökade koncentration av växthusgaser, främst koldioxid, som vi människor släpper ut till atmosfären och som påverkar luftens kemiska sammansättning. Koncentrationen av växthusgaser förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Vid förbränning av fossila bränslen frigörs bland annat koldioxid i en onaturlig mängd och är orsaken till klimatets nuvarande förändring. Även markanvändningen, främst skogsavverkning, bidrar. De globala koldioxidutsläppen har ökat successivt och fortsätter att öka.

Parisavtalet är ett internationellt avtal under FN, kopplat till klimatkonventionen.

I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader. Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet. Denna mängd brukar kallas vår globala koldioxidbudget.

Avtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och godkändes av Sverige den 13 oktober 2016 (Prop. 2016/17:16).

Koldioxidbudgeten visar inom vilka områden vi behöver agera och betydelsen av att göra det snabbt. I budgeten är koldioxid vår valuta och våra tillgångar är begränsade. Budgeten lär oss att tänka på vårt återstående utsläppsutrymme i likhet med hur vi tänker kring en vanlig ekonomisk budget – som en begränsad tillgång att förvalta över en bestämd period.

Metoden för att räkna fram koldioxid­budgetar bygger på vetenskapligt granskad forskning som görs av IPCC, FNs Internationella klimatpanel. Metoden används på globalt plan och kan sedan brytas ned till lokalt plan för att visualisera de utsläpp som sker inom kommunens gränser. En koldioxid­budget åskådliggör det återstående utsläppsutrymmet, för att undvika en viss nivå av uppvärmning.

De utsläpp som uppstår i Sverige och i andra länder på grund av vår konsumtion är inte medräknade i koldioxidbudgeten. Dessa utsläpp bör minska i samma utsträckning som de lokala utsläppen. Sjöfart och flyg fördelas över alla kommuner i Sverige i förhållande till storlek.

Ett antal kommuner och regioner i Sverige har tagit fram egna koldioxid­budgetar med hjälp av en metod från Uppsala universitet, som nu drivs vidare av det icke vinstdrivande företaget Klimatsekretariatet. Det är denna metod Värnamo kommuns koldioxidbudget utgår från.

Länets största utsläpp kommer inte helt oväntat från inrikes transporter. Där persontransporter står för den största delen följt av tunga transporter med lastbil. I verktyget finns även utrikes sjöfart med och är länets näst största post. Utrikes sjöfart är fördelad från den nationella nivån ut på antalet invånare i länet.

  • Transporterna behöver effektiviseras eller ersättas med en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem.
  • Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre.
  • Fler tankstationer för biogas, vätgas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.
  • Klimatrådet och Länsstyrelsen kommer att använda budgeten i kommunikationen som ett lättillgängligt verktyg.
  • Länsstyrelsen kommer att använda verktyget som ett kunskapsunderlag , i uppföljning och  för klimat- och energilägesbilder.
  • Klimatrådet kommer att använda det exempelvis för uppföljning, åtgärdsarbete och prioriteringar.

Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet Jönköpings län som är ett samordnande nätverk för näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer. Arbetet bidrar till att stärka samverkan och hitta åtgärder för att minska länets negativa klimatpåverkan, exempelvis genom minskad energianvändning, energieffektivare transporter och klimatsmart konsumtion.

Åtgärdsprogrammet för Minskad Klimatpåverkan, som togs fram 2021, är också ett verktyg för att driva fram kraftfulla effekter inom länet. 36 aktörer inom kommuner, myndigheter, företag och organisationer har åtagit sig en eller flera åtgärder i programmet som gäller till 2025. 

Länk till åtgärdsprogram ”Minskad klimatpåverkan 2021-2025”.

Klimatrådet har delfinansierat tre pilotkommuner som har använt samma verktyg som för koldioxidbuget för hela Jönköpings län.

Gislaveds kommuns koldioxidbudget
Tranås kommuns koldioxidbudget
Värnamo kommuns koldioxidbudget