Klimatpriset

Sedan år 2012 delar Klimatrådet varje år ut Klimatpriset. Klimatpristagaren ska på ett förtjänstfullt sätt bidra till Klimatrådets vision Klimatsmart plusenergilän eller på annat sätt bidra till klimatarbetet i länet. Klimatpriset består av en gjuten plakett av återvunnen aluminium tillverkad i Jönköping. Vinnare av Klimatpriset utses av Klimatrådet och delas ut av landshövding tillika Klimatrådets ordförande Helena Jonsson. Vid varje klimatprisutdelning delas även ett antal hedersomnämnanden ut.

Kriterier för Klimatpriset

  • Insatsen ska bidra till Klimatrådets vision om ett Klimatsmart Plusenergilän, helst på en nivå som går att mäta, utvärdera eller kvantifiera på något vis.
  • Insatsen ska vara ett gott exempel i sitt område, det räcker inte enbart med att uppfylla lagkrav.
  • Insatsen ska helst vara reproducerbar och kunna spridas i andra sammanhang så att andra kan dra nytta av erfarenheterna.
  • Priset syftar till att uppmärksamma konkreta insatser som bidrar med ett bevisat resultat, därför är insatser för test/demonstration och projekt som testar metoder svåra att utse som vinnare.

Nomineringsprocessen

Klimatrådet tar varje år emot nomineringar till Klimatpriset. Vem som helst är fri att nominera organisationer, personer och initaitiv i Jönköpings län som bidrar till klimatprisets kriterier. Årets nominering var öppen från 7 maj till 23 augusti.

Klimatpriset 2021

I år har Klimatrådet tagit emot 10 stycken nomineringar för organisationer, personer och initiativ som bidrar till att göra Jönköpings län till ett Klimatsmart plusenergilän. Bland årets nominerade ser vi en mångfald mellan privata företag, offentlig sektor, medlemsorganisationer och privatpersoners initiativ och engagemang.

Årets finalister

Utifrån årets nominerade har Klimatrådet utsett fyra finalister som kämpar om att bli årets pristagare:

  • Fagerhults belysning – innovativ belysningslösning.
  • CSR Småland – initiativ för hållbar utveckling.
  • HSB Parketten – klimatsmart nyproduktion med de boende i fokus.
  • Vaggeryds kommun – satsning på minskat matsvinn.
 
Klimatpriset delas ut på Klimatkonferensen 22 oktober, en kostnadsfri digital sändning.

Läs mer och anmäl dig till Klimatkonferensen

Årets nominerade

En sån glädjande inspiratör för så många olika målgrupper som fått med sig många fler i att hålla rent i naturen.

Amir har startat och driver det ideella projektet keep JKPG clean. Detta gör han för att uppmärksamma de stora problemen nedskräpning har för såväl hav, sjöar, natur, miljö, djur och närmiljö. Hans mål är att Jönköping ska bli Sveriges renaste stad men ha vill också inspirera fler städer att jobba för en natur fri från skräp. Nedskräpningen är en av vår tids största miljöproblem, om vi inte gör något nu kommer det att finnas mer plast än fiskar i haven om 30 år. Dessutom upplevs nedskräpade miljöer som mer otrygga än rena miljöer. Amir har insett att vi behöver jobba tillsammans för att få bukt med detta. Han plockar själv skräp dagligen, han postar bilder och info på instagram och facebook (@keep_JKPG_clean), han anordnar gemensamma skräpplockar-event där alla som vill kan plocka skräp tillsammans.

Han gästföreläser även om nedskräpning. Detta är bara några exempel. Jag tycker han är värd att nomineras till detta pris eftersom han har ett stort engagemang för miljön lokalt såväl som globalt, han förespråkar ett hållbart sätt att leva och han jobbar hårt för att engagera andra att hjälpas åt så gott de kan efter förmåga. Jag tror att Amir har inspirerat och engagerat många genom sitt projekt KEEP JKPG CLEAN. Han visar att dagens miljö- och klimatutmaning inte bara är kommunens eller politikernas ansvar utan allas ansvar och att var och en kan bidra och göra skillnad på sitt sätt utifrån sina förutsättningar.

Bosse är en eldsjäl som brinner för klimatfrågan och lever som han lär. Han är en inspirationskälla som på ett positivt sätt sporrar människor och företag att ta ansvar och att agera. Utan att komma med pekpinnar eller domedagsprofetior manar han till åtgärder och hjälper andra framåt. Han är engagerad, kunnig och outtröttlig i sin strävan!

Bosse har många tankar på hur små- och medelstora företag med enkla medel kan påbörja sin resa till omställning- bl.a. genom en checklista och hjälpt företag som Netmine.

Ett superbt initiativ som växer och ständigt manar till utveckling. 

CSR Småland driver på förändringen vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor på olika nivåer, dels på företagsnivå, dels på strukturnivå. En viktig del i vårt arbete är att lyfta relevanta hållbarhetsfrågor genom föreläsningar, utbildningar och studiebesök för att på så vis öka kunskapen och medvetenheten om olika hållbarhetsfrågor. Vi skapar också en arena för erfarenhetsutbyte och möjlighet att hitta nya samarbetspartners. Det unika är att vi för samman aktörer från olika sektorer och branscher och är övertygade att det är genom nya oväntade samarbeten som förändring kan ske. 2019 drev vi ett projekt där 13 företag i länet gjorde nulägesanalyser och tog fram handlingsplaner för att utveckla cirkulära produkter och/eller affärsmodeller. Fler av företagen har därefter genomfört ett implementeringsarbete. De 13 företag som deltog i cirkulär ekonomi-projektet tog stora kliv i att gå från linjärt till cirkulärt tänk. Vi ser förflyttningar bland våra medlemsföretag i deras hållbarhetsarbete men också i regionen i stort.

CSR Småland har också ett aktivt påverkansarbete gentemot det offentliga och akademien. Vi har varit aktiva för att påverka den regionala utvecklingsstrategin för hållbar utveckling och ingår också i styrgruppen för projektet Vägar till hållbar utveckling. Vi har deltagit aktivt i Länsstyrelsens klimat- och energistrategiarbete och tillhörande åtgärdsprogram och agerar som länk mellan det offentliga och näringslivet. Vi har haft flera träffar riktade mot företag som handlar om regionens utvecklingsstrategi och Länsstyrelsens klimat- och energiarbete. Dessutom har vi försökt att på ett positivt sätt påverka de företagsfrämjande aktörerna (framför allt Science Park och Almi) att lyfta in hållbarhet i sin rådgivning/verksamhet och tillgängliggöra finansiellt stöd för företag som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Fagerhult har alltid legat i framkant vad gäller hållbarhet men de senaste 2 åren har de accelererat sin omställning, de har tagit fram en hållbarhetsstrategi, satt kvantitativa miljömål och under 2021 har företaget lanserat en global innovation och sensation – en armatur av papp!

Med denna nya innovation förtjänar företaget regionens klimatpris eftersom denna innovation är ett bevis på att ingenting är omöjligt och ett föredöme vad gäller att konstruera avancerade tekniska produkter med innovativa material som har låg miljöpåverkan. Jämfört med en liknande armatur av stål (som är den traditionella lösningen) har koldioxidpåverkan från materialet i stommen minskat med 83%. Armaturens ytterskal är gjord av ett material som heter Solid board och som är baserat på 100% förnyelsebart material, varav 78% av detta material även är återvunnet material. Produkten används i alla typer av fastigheter; skolor, sjukhus, kontor etc. och med företagets årsvolym av liknande produkter har denna nya produkt potential att reducera sitt avtryck med 500 ton CO2 per år (det motsvarar utsläpp från 75 bilresor runt jordklotet!).

Produkten är även sitt eget emballage, vilket medför att emballaget från denna produkt jämfört med liknande produkter är näst intill obefintligt och består enbart av pappbaserat material istället för plast som varit den traditionella emballagelösningen. Den nya designen minskar transportvolymen med 30% och har en potential på att minska plastanvändningen från emballage med 14 ton/år.

Denna bedrift förtjänar är ett gott exempel för vad som är möjligt. Förhoppningsvis kan detta inspirera andra företag att börja använda material som är mer miljövänliga. Fagerhult har inte valt att ansöka om några patent eller skydd på tekniken/materialet då de istället välkomnar andra företag att använda samma material för att minska miljöpåverkan från sina produkter. 

Ett företag som är i framkant även om de agerar i det tysta. De var tidigt ute med att bli självförsörjande på förnybar el. Energiförbrukningen vid pressgjutning i zink är lägre än till exempel aluminiumgjutning och andelen återvinningsbart material ligger på 100%. Deras system är helt slutet, vilket innebär att utsläppen av zink är lika med noll. Dessutom har de gjort stora investeringar i vindkraft och solcellspark som försörjer hela deras verksamhet med grön energi.

De engagerar sig i sin personal och varje år gör de en cykelutmaning som motiverar personalen att ta cykeln till jobbet. Genom att göra det har de minskat sin bränsleförbrukning motsvarande 1410 l fossilt drivbränsle vilket i sin tur har besparat naturen från 3220 kg koldioxid.

De gör ett fantastiskt jobbade att skapa ett underbart gott kött på ett klimatsmart sätt. Gillar deras tänk om att det inte handlar om att djuret så snabbt som möjligt ska landa på en tallrik. Efter gett långt liv med många uppgifter blir det till slut ett nyttigt, gott och klimatsmart kött.

Affärsidén för företaget Hagshultskossorna är att ta tillvara på pensionerade mjölkkor från andra gårdar. När mjölkkorna inte längre kan användas för att producera mjölk så får de komma till Hagshults ” kopensionat ”. Här blir hon naturvårdare genom att beta ängar och hagar. Under tiden bygger hon muskler och fett som blir rik på vitaminer, mineraler och omega 3 och säljs sedan som riktigt fint kött. Gräset som ges till korna kommer från en radie på max 2 km och kraftfodret innehåller ingen palmolja. Hagshultskossorna står för klimatsmart köttproduktion, ett helhetstänk i
hållbarhetsfrågorna, en extra god djurvälfärd och nytänk.

Ett projekt i framkant – HSB Parketten med 149 hyresrätter, varav 60 trygghetsboende,  byggstartades i juni 2021.

Hållbarhetsaspekter:

Byggande med klimatförbättrad betong som ska minska utsläppen med ca 25% i snitt. Ett våningsplan med klimatförbättrad betong som ger 40% reducering. Certifieras enligt Miljöbyggnad Silver som innebär sunda och energieffektiva materialval, låg energiförbrukning och god inomhusmiljö.

Statligt investeringsstöd för hyresrätter som möjliggör ett boende för fler med lägre hyror.

Grön resplan med mobilitetslöningar som elcykelpool, lådcykelpool och bilpool. Deltagande i forskningsprojekt om Hållbar mobilitet tillsammans med Lunds universitet. Parkeringsplatser med förberedd laddinfrastruktur. Kollektivtrafik precis utanför huset, avgångarna visas på display i trapphusen, och alla hyresgäster får resekort i inflyttningspresent.

Tryggetsboende (60 lgh) med gemensamhetsutrymmen och bovärd. Tillgänglighetsanpassade uteplatser och grönytor. Bevattningsanläggning för tillvaratagande av regnvatten. Insektshotell och fladdermusholkar för biologisk mångfald. Paketleveransrum i bottenvåning för att minska behovet av resor till utlämningsställen. I lokalerna på bottenvåningen planeras för café, frisör och hudvård.

Genom att satsa på den biologiska mångfalden, förnyelsebar energi och hållbara byggnader är Nivika med och skapar en hållbarare framtid för kommande generationer. 

Ett stort steg i rätt riktning är att vi nu bygger alla våra nya bostadsprojekt enligt Miljöbyggnad Silver. I år har vi färdigställt bostadsprojektet Vombaten/Vråken på Kungsängen i Jönköping.  Vombaten 2 och Vråken 2 är fastigheter byggda helt i trä och enligt Miljöbyggnad Silver. Kvarteret har utformats för att samspela med Bondbergets ekologiska strukturer och det rika fågellivet har inspirerat till ett fågeltorn för de boende.

Hållbara fastigheter både ur ett socialt- och ekologiskt perspektiv. ”Hållbar utveckling är någonting vi gör här och nu. För oss handlar det om närhet och engagemang precis som allt annat.”

Oförtröttligt arbete i spännande företag.

Stefan Lundvall ligger bakom två nytänkande och klimatsmarta satsningar som bidrar till att Jönköpings län blir ett klimatsmart plusenergilän. Stefan är initiativtagare till svampodling av kaffesump, där ostronskivling odlas på Kålgården i Jönköping. Svampodlingen bygger på kaffesump från stadens restauranger (Spira och
Guvenören) skänker. Svampen säljs sedan i Reko Ringen i Jönköping. 

Stefan är även initiativtagare till fiskodlingen i Jönköping. Landbaserad fiskodling (sk. Akvaponik ) har visat sig vara ett klimatsmart sätt att producera protein med liten resursåtgång och ett lågt klimatavtryck. Dessa två exempel visar att man kan tänka nytt och skapa företag som bidrar med ett cirkulärt näringsliv, låga klimatavtryck och ökad lokal hållbarhet .

Minska matsvinnet i kostverksamheten. Arbetet har skett i hela ledet från upphandling, inköp, förvaring, tillagning och servering. Den öppna restaurangen på ett äldreboende lyckats minska matsvinnet med 60 % på ett år och våra förskolor och skolor har minskat matsvinnet med 24 % det senaste året. Kommunikation har varit ett viktigt verktyg både internt och externt. Arbetet har spridits på marknadsdagar till allmänheten, öppna föreläsningar och genom humoristiska filmer.

Det externa arbetet har till stor del handlat om kommunikation och beteendeförändring. Vi har arbetat tillsammans med pedagoger och omvårdnadspersonal för att alla ska känna sig delaktiga i arbetet med att minska matsvinnet.

För att öka kunskapen om hur man kan minska matsvinnet har vi satsat mycket på kompetensutveckling hos personalen. Att känna sig trygg i arbetet kring matsvinn och hur m an kan ta hand om maten har varit en viktig fråga. Matsvinnet har också varit en stående punkt på kökspersonalens arbetsplatsträffar och erfarenhetsutbyte mellan olika kök har gjorts. Att prata om matsvinn i förskolan har blivit ett naturligt inslag i barnens vardag, både för vuxna och barn. Personalens arbete med att pratat om matsvinn med barnen och vikten av att inte ta mer mat och dryck än vad man orkar äta upp har resulterat till att barnen uppmärksammar och pratar om matsvinn med varandra. Ett konkret exempel är när ett barn häller upp mjölk i glaset och ett annat barn kommenterar att man ska bara ta mjölk till strecket annars kanske man inte orkar dricka upp”. För allmänheten har vi anordnat gratis föreläsningar  som inspirerade till att äta mer grönt och att minska sitt eget matsvinn. Föreläsningen var mycket uppskattad och fullsatt. Kommunen har också deltagit på Vaggerydsdagen (en typ av marknad) och bjudit på matsvinnsmat, anordnat tävlingar och pratat om vårt matsvinnsarbete. Även detta var välbesökt.

Vi har arbetat efter den s k Göteborgsmodellen som en grund i vårt arbete. Den finns väldokumenterad och går att använda för andra verksamheter och kommuner. I Vaggeryd har vi förfinat och utvecklad modellen genom att nyttja kommunikation som ett verktyg, både internt
och extern. Vi har även utvecklat arbetssättet att inkludera pedagoger, omvårdnadspersonal och upphandlare i arbetet, vilket gör att frågan inte
stannar i köken utan blir något som alla arbetar med i organisationen.

Tidigare vinnare av Klimatpriset och hedersomnämnanden

Många stolta företag, organisationer och personer har fått Klimatpriset för sina insatser att bidra till att Jönköpings län blir ett Klimatsmart plusenergilän.
I menyn nedan hittar du vinnare och hedersomnämnande från varje år som Klimatpriset har delats ut.

Vinnare: Gnosjö Automatsvarvning

Vinnare av Klimatpriset 2020 är Gnosjö automatsvarvning, en inspirationskälla för alla företag som vill bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle.

Gnosjö Automatsvarvning visar engagemang och vilja att investera i förnybar energi och att minska på klimatutsläppen samtidigt som de inspirerar andra företag att göra samma resa.

Klimatrådet arbetar med en gemensam vision – att Jönköpings län ska bli ett Klimatsmart plusenergilän ­. Ett län där det ska vara lätt att leva, resa och driva företag på ett klimatsmart, förnybart och hållbart sätt, en slags ”Gnosjöanda” för klimatomställningen i Jönköpings län.

Genom sin gedigna energiomställning representerar Gnosjö automatsvarvning en ny slags Gnosjöanda, där de klimatsmarta valen är de självklara valen.

Hedersomnämnanden

  • Joma och Elajo
  • Elin Hjalmarsson/Russnäs andelsjordbruk
  • Kretslopp & Recycling

Vinnare: Tenhults Naturbruksgymnasium

2019 års klimatpris tilldelas Tenhults Naturbruksgymnasium som genom sitt stora engagemang för miljö- och klimatfrågor samt sitt ansvarstagande för sina elever är ett stort föredöme och en inspirationskälla för hela Jönköpings län.

Tenhults Naturbruksgymnasium visar att det framgångsrikt går att kombinera miljö, klimat, landsbygd och hållbarhet samt skapa engagemang och delaktighet långt utöver det vanliga.

Hedersomnämnanden

  • Emåförbundet
  • Lyndon McLeod
  • Hållbarhetsbalen
  • Värnamo Åkeri

Vinnare: Hela Människan, Diakonalt effektivt livsmedelsansvar

Vinnaren av årets Klimatpris är ett gott exempel på hur lokalt engagemang och smart resurshållning bidrar till att Jönköpings län blir ett plusenergilän. Genom att ta tillvara på livsmedel, som annars skulle gått till svinn, skapas förutsättningar för en lokal hållbar utveckling samtidigt som vi minskar klimatutsläppen. Satsningen på Diakonalt effektivt livsmedelsansvar visar framgångsrikt att det går att kombinera ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Årets klimatpris tilldelas därför Hela Människan.

Hedersomnämnanden

  • DB Schenker
  • Region Jönköpings län
  • TUC Yrkeshögskola
  • Robert Burman, Regionfastigheter

Vinnare: Långhult Biogas och Söderlinds ekologiska grönsaker

Långhult Biogas och Söderlinds ekologiska grönsaker är ett gott exempel på hur lokal drivkraft och smart resurshållning bidrar till att Jönköpings län blir ett plusenergilän. Biogas från gödsel och livsmedelsavfall blir grön el och värme till Söderlinds tomatodling, ett resurssmart och klimateffektivt energisamarbete.

Genom att skapa förutsättningar för lokal cirkulär ekonomi visar Långhult Biogas och Söderlinds ekologiska grönsaker att det går att skapa långsiktiga och hållbara affärslösningar genom samverkan.

Hedersomnämnanden

  • Inero Flood production
  • Jönköpings kommun
  • Tranås energi
  • Johannes von Rosen

Vinnare: Vätterhem

Genom att synliggöra hushållens energi-, och varmvattenförbrukning på ett lättillgängligt, innovativt och motiverande sätt ökar medvetenheten för en klimatsmart vardag. Satsningen har minskat resursanvändningen och fortsätter berika många människor genom samtal om hållbarhet, där vardagen händer.

Hedersomnämnanden

  • Sveaskog
  • Cykelstaden Jönköping
  • Upptech

Vinnare: Mikael Wik, Adelövs gård

2015 års klimatpris tilldelas Mikael Wik på Adelövs gård som genom sitt stora engagemang för miljö- och klimatfrågor samt sitt ansvarstagande för inte bara sig själv utan även sin bygd är ett stort föredöme och en inspirationskälla. Mikael visar att det mesta faktiskt går bara viljan och en smula nytänkande finns. Mikael är en sann visionär och grön landsbygdsentreprenör. Hans engagemang bidrar starkt till visionen Ett plusenergilän 2050.

Hedersomnämnanden

  • Egen kraft
  • Jönköpings länstrafik, Nässjö kommun och Söne buss
  • Finnvedsbostäder

Vinnare: Aktiv Sol i Nöbbele, Bernth Nyberg

Bernth Nyberg driver det lilla familjeföretaget med den stora förändringsviljan. Bernth lever som han lär och har en av Sveriges största privata solcellsanläggningar. Han kör sedan flera år el-bil laddad med egen solel. Med solen är familjen så gott som självförsörjande på förnybar energi.

Hedersomnämnanden

  • Värnamo kommun
  • Brogårds lantbruk i Hylletofta, Sävsjö
  • Erik Sandberg, Habo industriklubb

Vinnare: Friskis & Svettis Jönköping

2013 års klimatpris tilldelas Friskis och Svettis i Jönköping för deras fleråriga systematiska miljöarbete. De medverkar till ökad miljömedvetenhet hos de som besöker deras anläggning för att träna. Friskis & Svettis, Jönköping har satsat på förnybar energi genom installation av solceller. Solcellerna bidrar till minskade koldioxidutsläpp och visionen “Ett plusenergilän 2050”.

Hedersomnämnanden

  • Julia Svensson, Stora segersstads naturbruksgymnasium
  • Jönköpings kommun
  • Länsförsäkringar Jönköping
  • Vetlanda Energi och Teknik AB

Vinnare: Sävsjö Biogas

För att under lång tid har flera engagerade lantbrukare i Sävsjö, tillsammans med kommunen, jobbat för att förverkliga en lokal rötningsanläggning för stallgödsel. Efter flera bakslag under 2000-talet är nu rötningsanläggningen igång sedan årskiftet 2011/2012.

Lantbrukarna är delägare i Sävsjö Biogas tillsammans med Göteborgs Energi. Göteborgs Energis delaktighet i projektet är en förutsättning för att driva anläggningen och man bidrar också med kunskap från andra rötningsanläggningar i västsverige. Sävsjö Biogas är ett gott exempel på samverkan mellan lokalt engagemang och kunskap, och en större aktör, även den med stort intresse för att driva biogasfrågan framåt.

Hedersomnämnande

  • Magnus Arvidsson, GARO AB

 

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.