Klimat- och energistrategi
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. I Jönköpings län måste vi alla bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa vårt samhälle till de klimatförändringar som sker.
Gemensam vision - Klimatsmart plusenergilän 2045
Klimatet förändras redan nu i snabb takt och medför stor påverkan på många viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. För att lyckas minska vår påverkan på klimatet och undvika att medeltemperaturen ökar mer än 1,5 grad globalt krävs stora insatser. Som hjälp i detta arbete har denna klimat- och energistrategi tagits fram, som visar en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i länet.
För att vi ska uppnå uppsatta energi- och klimatmål behöver näringsliv, kommuner och myndigheter samarbeta. Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, öka takten för energieffektivisering och öka andelen förnybar energi. Strategins framtagande har skett i bred samverkan med aktörer i länet under ledning av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Klimatrådet Jönköpings län har med sina fokusgrupper bidragit i arbetet och därutöver har Länsstyrelsen bjudit in till arbetsmöten med offentlig sektor, privata näringslivet och organisationer.
Vår gemensamma vision är att tillsammans skapa ett klimatsmart plusenergilän senast 2045. Klimatsmart för oss innebär att vi i länet arbetar aktivt både med att minska våra utsläpp av växthusgaser och att anpassa vårt samhälle till de klimatförändringar som sker.
Klimatsmart plusenergilän
- De klimatsmarta valen och besluten är självklara för alla som bor och arbetar i samt besöker länet.
- Som plusenergilän är vi självförsörjande på förnybar energi och bidrar genom ett överskott till energiomställningen.
- Samhället anpassas för att aktivt möta de klimatförändringar som sker.
- Vår samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas och spridas.
Övergripande mål
- Senast 2045 är de totala utsläppen av växthusgaser från Jönköpings län lägre än 1 ton per invånare och år.
- Senast 2045 producerar Jönköpings län mer energi än vi använder. Energin vi producerar är förnybar och mängden är minst 10 000 GWh/år.
- Klimatförändringarna möts aktivt i Jönköpings län genom att skapa ett samhälle som minskar sårbarheter och tillvaratar möjligheter, för ett varmare, torrare och blötare län.
Klimat-och energistrategi (dokument)
Klimat-och energistrategin är publicerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Löpnummer: 2019:18.
ISBN/ISSN-nr: 1101-9425.
Kortfilm om klimat- och energistrategin
Klimat- och energistrategins sju fokusområden
Klimat- och energistrategin pekar ut sju fokusområden för att öka förutsättningarna för att nå de regionala klimat- och energimålen. Fokusområdena visar var det krävs extra insatser för att målen till 2045 ska nås. Sju fokusområden har identifierats som särskilt viktiga för länet. Alla fokusområden beskriver vilka utmaningar som finns och vilka inriktningar som är relevanta för länet gällande utsläpp av växthusgaser, energianvändning och energiproduktion samt anpassning till ett förändrat klimat.
Transporter och resor står idag för den största andelen av länets utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Minskningen av utsläpp av växthusgaser går idag alldeles för långsamt i transportsektorn. En omställning krävs därför både gällande vilka fordon och drivmedel som används samt våra resvanor
För att utveckla långsiktigt hållbara och klimatsmarta samhällsstrukturer behöver framåtsyftande prioriteringar göras i samhällsplaneringen. Detta kräver en helhetssyn som inkluderar tätorter, landsbygd och de delstrukturer som behöver fungera i samhället. Bebyggelse, infrastruktur, transporter, energilösningar och produktion behöver samordnas till en hållbar helhet.
Klimatpåverkan från bebyggelse sker både i byggskedet och från byggnadens energianvändning. Det är också nödvändigt att bygga nya och anpassa befintliga byggnader på sätt som möter utmaningarna i ett förändrat klimat. Val av material och metoder som möjliggör låg energiförbrukning, kolinlagring och anpassning till ett förändrat klimat är alla av stor vikt för ett klimatsmart byggande.
Konsumtionsvanorna och livsstilen i Sverige och i länet orsakar idag stor klimat- och miljöpåverkan. En klimatsmart livsstil innebär att konsumtionen av varor och tjänster förändras och blir mer hållbar. Det är också viktigt att individer, organisationer och hela samhällen blir bättre rustade för att möta de klimatförändringar som sker och gör de anpassningar som behövs.
För att nå visionen om att bli ett klimatsmart plusenergilän krävs att produktionen från förnybara energikällor är större än den mängd vi använder och att energikällorna är förnybara. Vi behöver också förhålla oss till en ökad och ändrad efterfrågan på energi på grund av de klimatförändringar som sker.
Jord- och skogsbruk är viktiga näringar för länet och bedrivs på en stor del av länets yta. Användningen av fossila bränslen behöver minska och jord- och skogsbruket behöver bli mer energieffektivt samtidigt som de biologiska värdena fortsätter att värnas. Verksamheten måste anpassas för att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Även naturen är en viktig resurs i både anpassning till ett förändrat klimat och genom upptaget av växthusgaser.
Näringslivet har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Länets näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt och gå från fossilbaserade till biobaserade råvaror. Produktutveckling och tillverkning behöver ske med ökat fokus på cirkulära
affärsmodeller för såväl varor som tjänster.
Koldioxidbudget för Jönköpings län
Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för länet. Budgeten visar hur mycket utsläppen behöver minska varje år för att länet ska uppfylla sin del av Parisavtalet.
För att nå Parisavtalet krävs att utsläppen i Jönköpings län minskar avsevärt från dagens nivåer. Fortsätter vi som bor och verkar inom Jönköpings län med utsläppen i samma takt som idag, har vi förbrukat vår totala koldioxidbudget inom sju år. För att koldioxidbudgeten ska räcka till 2045, behövs den årlig minskningstakten öka till 13,2 procent årligen med start 2023. Det är en betydande minskning jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.
Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå. Tillsammans med Klimatsekretariatet visualiseras budgeten i verktyget Climate Visualizer.
Verktyget kan användas av kommuner och företag i prioriteringar och i beslut för att minska klimatpåverkan.
Konsekvenserna av den pågående och accelererande uppvärmningen blir allt tydligare i form av skyfall, torka och översvämningar på allt fler platser runt om i världen.
Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den ökade koncentration av växthusgaser, främst koldioxid, som vi människor släpper ut till atmosfären och som påverkar luftens kemiska sammansättning. Koncentrationen av växthusgaser förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.
Vid förbränning av fossila bränslen frigörs bland annat koldioxid i en onaturlig mängd och är orsaken till klimatets nuvarande förändring. Även markanvändningen, främst skogsavverkning, bidrar. De globala koldioxidutsläppen har ökat successivt och fortsätter att öka.
Parisavtalet är ett internationellt avtal under FN, kopplat till klimatkonventionen.
I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader. Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet. Denna mängd brukar kallas vår globala koldioxidbudget.
Avtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och godkändes av Sverige den 13 oktober 2016 (Prop. 2016/17:16).
Koldioxidbudgeten visar inom vilka områden vi behöver agera och betydelsen av att göra det snabbt. I budgeten är koldioxid vår valuta och våra tillgångar är begränsade. Budgeten lär oss att tänka på vårt återstående utsläppsutrymme i likhet med hur vi tänker kring en vanlig ekonomisk budget – som en begränsad tillgång att förvalta över en bestämd period.
Metoden för att räkna fram koldioxidbudgetar bygger på vetenskapligt granskad forskning som görs av IPCC, FNs Internationella klimatpanel. Metoden används på globalt plan och kan sedan brytas ned till lokalt plan för att visualisera de utsläpp som sker inom kommunens gränser. En koldioxidbudget åskådliggör det återstående utsläppsutrymmet, för att undvika en viss nivå av uppvärmning.
De utsläpp som uppstår i Sverige och i andra länder på grund av vår konsumtion är inte medräknade i koldioxidbudgeten. Dessa utsläpp bör minska i samma utsträckning som de lokala utsläppen. Sjöfart och flyg fördelas över alla kommuner i Sverige i förhållande till storlek.
Ett antal kommuner och regioner i Sverige har tagit fram egna koldioxidbudgetar med hjälp av en metod från Uppsala universitet, som nu drivs vidare av det icke vinstdrivande företaget Klimatsekretariatet. Det är denna metod Värnamo kommuns koldioxidbudget utgår från.
Länets största utsläpp kommer inte helt oväntat från inrikes transporter. Där persontransporter står för den största delen följt av tunga transporter med lastbil. I verktyget finns även utrikes sjöfart med och är länets näst största post. Utrikes sjöfart är fördelad från den nationella nivån ut på antalet invånare i länet.
- Transporterna behöver effektiviseras eller ersättas med en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem.
- Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre.
- Fler tankstationer för biogas, vätgas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.
- Klimatrådet och Länsstyrelsen kommer att använda budgeten i kommunikationen som ett lättillgängligt verktyg.
- Länsstyrelsen kommer att använda verktyget som ett kunskapsunderlag , i uppföljning och för klimat- och energilägesbilder.
- Klimatrådet kommer att använda det exempelvis för uppföljning, åtgärdsarbete och prioriteringar.
Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet Jönköpings län som är ett samordnande nätverk för näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer. Arbetet bidrar till att stärka samverkan och hitta åtgärder för att minska länets negativa klimatpåverkan, exempelvis genom minskad energianvändning, energieffektivare transporter och klimatsmart konsumtion.
Åtgärdsprogrammet för Minskad Klimatpåverkan, som togs fram 2021, är också ett verktyg för att driva fram kraftfulla effekter inom länet. 36 aktörer inom kommuner, myndigheter, företag och organisationer har åtagit sig en eller flera åtgärder i programmet som gäller till 2025.
Länk till åtgärdsprogram ”Minskad klimatpåverkan 2021-2025”.
Klimatrådet har delfinansierat tre pilotkommuner som har använt samma verktyg som för koldioxidbuget för hela Jönköpings län.
Gislaveds kommuns koldioxidbudget
Tranås kommuns koldioxidbudget
Värnamo kommuns koldioxidbudget