Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. I Jönköpings län måste vi alla bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa vårt samhälle till de klimatförändringar som sker.
Klimatet förändras redan nu i snabb takt och medför stor påverkan på många viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. För att lyckas minska vår påverkan på klimatet och undvika att medeltemperaturen ökar mer än 1,5 grad globalt krävs stora insatser. Som hjälp i detta arbete har denna klimat- och energistrategi tagits fram, som visar en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i länet.
För att vi ska uppnå uppsatta energi- och klimatmål behöver näringsliv, kommuner och myndigheter samarbeta. Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, öka takten för energieffektivisering och öka andelen förnybar energi. Strategins framtagande har skett i bred samverkan med aktörer i länet under ledning av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Klimatrådet Jönköpings län har med sina fokusgrupper bidragit i arbetet och därutöver har Länsstyrelsen bjudit in till arbetsmöten med offentlig sektor, privata näringslivet och organisationer.
Vår gemensamma vision är att tillsammans skapa ett klimatsmart plusenergilän senast 2045. Klimatsmart för oss innebär att vi i länet arbetar aktivt både med att minska våra utsläpp av växthusgaser och att anpassa vårt samhälle till de klimatförändringar som sker.
Klimat-och energistrategin är publicerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Löpnummer: 2019:18.
ISBN/ISSN-nr: 1101-9425.
Klimat- och energistrategin pekar ut sju fokusområden för att öka förutsättningarna för att nå de regionala klimat- och energimålen. Fokusområdena visar var det krävs extra insatser för att målen till 2045 ska nås. Sju fokusområden har identifierats som särskilt viktiga för länet. Alla fokusområden beskriver vilka utmaningar som finns och vilka inriktningar som är relevanta för länet gällande utsläpp av växthusgaser, energianvändning och energiproduktion samt anpassning till ett förändrat klimat.
Transporter och resor står idag för den största andelen av länets utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Minskningen av utsläpp av växthusgaser går idag alldeles för långsamt i transportsektorn. En omställning krävs därför både gällande vilka fordon och drivmedel som används samt våra resvanor
För att utveckla långsiktigt hållbara och klimatsmarta samhällsstrukturer behöver framåtsyftande prioriteringar göras i samhällsplaneringen. Detta kräver en helhetssyn som inkluderar tätorter, landsbygd och de delstrukturer som behöver fungera i samhället. Bebyggelse, infrastruktur, transporter, energilösningar och produktion behöver samordnas till en hållbar helhet.
Klimatpåverkan från bebyggelse sker både i byggskedet och från byggnadens energianvändning. Det är också nödvändigt att bygga nya och anpassa befintliga byggnader på sätt som möter utmaningarna i ett förändrat klimat. Val av material och metoder som möjliggör låg energiförbrukning, kolinlagring och anpassning till ett förändrat klimat är alla av stor vikt för ett klimatsmart byggande.
Konsumtionsvanorna och livsstilen i Sverige och i länet orsakar idag stor klimat- och miljöpåverkan. En klimatsmart livsstil innebär att konsumtionen av varor och tjänster förändras och blir mer hållbar. Det är också viktigt att individer, organisationer och hela samhällen blir bättre rustade för att möta de klimatförändringar som sker och gör de anpassningar som behövs.
För att nå visionen om att bli ett klimatsmart plusenergilän krävs att produktionen från förnybara energikällor är större än den mängd vi använder och att energikällorna är förnybara. Vi behöver också förhålla oss till en ökad och ändrad efterfrågan på energi på grund av de klimatförändringar som sker.
Jord- och skogsbruk är viktiga näringar för länet och bedrivs på en stor del av länets yta. Användningen av fossila bränslen behöver minska och jord- och skogsbruket behöver bli mer energieffektivt samtidigt som de biologiska värdena fortsätter att värnas. Verksamheten måste anpassas för att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Även naturen är en viktig resurs i både anpassning till ett förändrat klimat och genom upptaget av växthusgaser.
Näringslivet har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Länets näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt och gå från fossilbaserade till biobaserade råvaror. Produktutveckling och tillverkning behöver ske med ökat fokus på cirkulära
affärsmodeller för såväl varor som tjänster.
Klimat- och energimålen för länet kommer att följas upp årligen av Länsstyrelsen. Även de nationella miljömålen följs upp årligen på regional nivå och rapporteras av Länsstyrelsen till RUS (Regional utveckling och samverkan inom miljömålssystemet), som i sin tur rapporterar till Naturvårdsverket.
Strategins inriktningar och mål för länet till 2030 och 2045 kommer kontinuerligt att följas upp och kommuniceras av Länsstyrelsen med hjälp av indikatorer inom respektive fokusområde. Uppföljning av konsumtionsbaserade utsläpp sker nationellt, men det behövs ett utvecklingsarbete för att kunna följa dessa utsläpp på regional och lokal nivå. Vår förhoppning är att det ska ske ett samordnat utvecklingsarbete för alla län för metodiken att ta fram konsumtionsbaserade utsläpp på länsnivå. I de fall då lämpliga indikatorer saknas, behöver nya indikatorer tas fram för att kunna följa utvecklingen över tid inom områdena klimat, energi och anpassning till ett förändrat klimat.
